Hyperacusis

Om Hyperacusis

Ljudöverkänslighet
De personer som söker för ljudöverkänslighet kan ha det mycket besvärligt. Lyckligtvis finns det idag behandling för detta besvärliga tillstånd. Det är också ett vanligt förekommande besvär bland de som drabbas av tinnitus. Forskning på detta område har visat att runt 40% av tinnituspatienterna är ljudöverkänsliga. Märkligt nog har det visat sig lättare att komma tillrätta med sina tinnitusbesvär om man dessutom drabbats av ljudöverkänslighet.

Definition
Med ljudöverkänslighet menas inom sjukvården ett tillstånd där patienten är överkänslig mot vardagliga ljud som vanligt porslinsskrammel, ljudet från dammsugaren och liknande. Det handlar alltså om ljud som man normalt sett inte bryr sig det minsta om. De bara finns där. Utomhus kan det handla om att vistas i vanlig stadsmiljö eller att gå på café där det inte spelas hög musik i bakgrunden.
Ljudöverkänslighet kallas inom sjukvården för hyperacusis.

Undvikande
Det är lätt att föreställa sig att de som drabbas på olika sätt försöker undvika de ljud som känns obehagliga. Detta kan i sällsynta fall leda till att man blir socialt handikappad. Redan vid medelsvår hyperacusis kan det hända att patienten dagligen använder hörselskydd för att skydda sig mot vardagliga ljud, också vid normala ljudnivåer. Detta motverkar tyvärr syftet och medför i de allra flesta fall en ytterligare ökning av känsligheten.

Ljudfobi – Phonofobi
Om man blir rädd för speciella ljud kan man tala om en ljudfobi. Detta är dock inte vanligt förekommande. Det är dock lätt att behandla för psykolog som sysslar med fobibehandling. Det är också här viktigt att ställa en riktig diagnos. Detta görs oftast av en Audiolog, specialistutbildad läkare på hörselområdet.

Psykologisk behandling
Den psykologiska behandlingen liknar traditionell fobibehandling. Man låter patienten under avslappnat tillstånd närma sig ljud och försöker successivt att minska de negativa känslorna som patienten kopplat till de vanliga normala vardagsljuden.

Kliniskt har jag också många gånger sett exempel på att patienter blivit hjälpta av traditionell depressionsbehandling. Detta kan tolkas som att deras ljudkänslighet har en stark koppling till emotionella och autonoma nervcentra i hjärnan.

Det autonoma nervsystemet anses styra våra stressreaktioner. Sannolikt finns det nära kopplingar mellan dessa centra så att våra hörupplevelser påverkas av stress och emotioner. När de fick behandling, ofta med antidepressiva mediciner, gick deras ljudöverkänslighet ned till normal nivå relativt snabbt, vilket innebär några månader.

Tinnitus Retraining Therapy
Den terapiformer som utvecklats av Pawel Jastreboff och Jonathan Hazell innebär att man försöker påverka det neurologiska systemet (hjärnan) att acceptera allt mera ljud tills man uppnått normala hörselnivåer. De båda forskarna anser att på ljudets väg från örat till medvetandet så finns s k neurologiska filter som kan höja eller sänka ljudnivån. Detta är en naturlig funktion hos hjärnan men som för den ljudöverkänslige har blivit felinställda, sensitiva. Behandlingen liknar traditionell fobibehandling där man utgår från stimulering på extremt låga nivåer och via successiv höjning av ljudnivån når man slutligen en normalisering av dessa filter.
Personligen finner jag deras teori intressant och ser denna infallsvinkel som en tillgång i mitt praktiska kliniska arbete.

Vi ser åter att det är viktigt att tinnitusdrabbade och ljudöverkänsliga patienter blir ordentligt utredd för att inte bli felbehandlade och därmed riskera att deras lidande förlängs, helt i onödan.